Page 17 - endeavour-annfrossen
P. 17

Paula von Seth




                        Creating Cool

                        Besatthet och nödvändighet är två utgångspunkter i Ann Frösséns konstnärskap. Det
                        framstod klart redan första gången vi sågs för snart 30 år sedan under hennes
                        utställning med måleri tillsammans med Katarina Frostensons dikter. Mötet inspirerade
                        mig att vilja förstå världen med konstnärlig sensibilitet och lyhördhet, och därigenom
                        komma i kontakt med mitt inre på djupet. Hon rör sig i spänningsfältet mellan vår
                        inre värld och den yttre världens föränderliga strukturer. Dessa två världar blir lika
                        påtagliga. Vågformer vecklas ut och in som i ett oavbrutet pågående andningsmantra.
                        Tvärgående, speglande rörelser koreograferas över duken, och inte bara vatten utan
                        också ljus strömmar ur Ann Frösséns målningar. Ibland slungas ljus fram över vattenytan,
                        ibland bryts det sönder av ett upprört och rebelliskt hav som skapar osäkerhet kring
                        ljusets verkliga källa. Mystiska bilder som samlar upp och fasthåller det som flyktigt
                        drar förbi. Hos havsmästaren kan anas sublima fenomen som kvastfeningen, världens
                        äldsta levande fiskart och det första djuret på land, vars skelettstruktur idag upprepas
                        i människans händer och armar. Fram till 1938 trodde man att arten varit utdöd i
                        50 miljoner år, men då simmade plötsligt en sådan fisk upp ur djupet. Detta levande
                        fossil påminner om att vi människor har en gemensam relation till havet, att vi
                        kommer därifrån, och att vi själva är ojämnheter och sprickor i utvecklingen.


                        ”Ångest är vår arvedel, och något personligt som var och en måste ta hand om”, säger
                        Ann Frössén. När hon flyttade tillbaka till Stockholm efter konstakademistudierna i det
                        dåvarande kommunistiska Warszawa drabbades hon av oro över masskonsumtions-
                        samhället, vars konsekvenser snärjer människan i en självförvållad ekologisk katastrof.
                        Då byggde hon upp en egen bildvärld med ett unikt vattenbildspråk. Havet hos Ann
                        Frössén utgör en flykt, och ett rum av distanser snarare än mätande och ägande, för
                        att referera till de franska filosoferna Gilles Deleuze och Félix Guattari.


                        Utställningens namn Endeavour (enveten strävan) var även namnet på Captain Cooks
                        skepp med vilket han och hans sjömän ”upptäckte” och erövrade för 1700-talets
                        européer helt främmande världar. Konstnären ger sig ut på okända hav men utan
                        erövringsbegär. Snarare karakteriseras Ann Frösséns konstnärliga produktion av
                        coolhet. Mitt i det råa och rebelliska havet finns en energi som behålls i det inre. Här
                        går jag tillbaka till ordet cool i betydelsen fred, både som ett mentalt och ett
                        samhälleligt tillstånd. Begreppet “cool”, nedtecknat under 1400-talet i Benin i Västafrika,
                        användes för att beskriva hur någon, eller något, ”skänker besinning [cool] efter en
                        period av medborgerliga stridigheter”. Någon som har den inre kraften att skapa
                        besinning och eftertänksamhet över en eld.






                                           Havet är nära The Sea is Close, 2016, public work, lightbox, print on glass, 340 x 160 cm
   12   13   14   15   16   17   18   19   20   21   22